header
logo

En av våra medlemmar Britt Bernstone Berg i Hägersten har skickat mig följande spännande berättelse.

Majestätsbrott år 1844

Den 11 november 1844 dömer Krigsrätten vid Kungl. Majt:s flotta i Carlskrona kronoarbetskarlen vid 5:e kompaniet nr.122 Gunnar Jönsson för subordinationsbrott..."sig till välförtjänt straff och andra varningen, i en bot mista livet och arkibuseras".

Gunnar Jönsson är född (utom äktenskap) den 20 maj 1815 i Väsby (M).

Bakgrunden till "subordinationsbrottet" beskrivs enligt följande:

"Den sistlidne 31 oktober (1844) har Gunnar Jönsson varit i slagsmål med dess kamrat kronoarbetskarlen Magnus Persson Qvick och då han följande dag för detta fel skulle extrajudiciellt straffas, dels varit av starka drycker överlastad, och detta under eder och svordomar medels sparkar överfallit dess förman, underofficerskorpralen Carl Johan Ekeberg"

Åklagaren amiralitetsväbeln J. Svensson har inkallat som vittnen tre sjökorpraler vid 3:e Blekinge kompani, vilka ojäviga avlade vittnesed. De berättade lika."att då Gunnar Jönsson skulle uttagas ur arresten, där han tidigare insatts för ovanberörda slagsmål med kronorabetskarlen Qvick, för att undgå av herr kommendanten ålagd extrajuridicell bestraffning av 30 prygel för ovanberörda slagsmål, var han ännu rusig och kände inte igen Ekeberg, som dess förman samt under eder och svordomar sparkade honom. Då vittnena varnade honom och sade att Ekeberg var Jönssons förman och att detta ej kunde avlöpa ostraffat att så förgå sig mot den förre, yttrade Jönsson ender en uppretad sinnesstämning, det ger jag tusen djävlar i."

Gunnar Jönsson vidgår att det som sägs äger sin riktighet men att han inte kan erinra sig ofredande av Ekeberg då han för då han var för tillfället överlast av starka drycker.

Av handlingarna till Krigsrätten i Carlskrona framgår också att Gunnar Jönsson kommit till Carlskrona från Malmö Correkttionsinrättning den 17 maj 1843, straffad för 1:a resan för stöld. Vid Correktionsinrättningen har han varit bestraffad med cellarrest 2 gånger för fylleri. I Carlskrona har han 3 gånger varit bestraffad med prygel för fylleri.

En nådeansökan inlämnad den 19 dec. 1844 och nästföljande år får kronoarbetskarlen nr 122 Gunnar Jönsson "av nåd"... straffet istället omvandlat till 6 års arbete å fästning.

Ovanstående uppgifter har jag fått via Krigsarkivet i Stockholm, då jag letat efter uppgifter om min mormors morfar Gunnar Jönsson i Väsby. Det som satte mig på spåret, var korta anteckningar i kanten i husförhörsprotokollen under 1850-1860 talet, ex. "fästning i Malmö" och klandrar Gunnar Jönssons leverne".

Gunnar Jönssons dotter Maria Gunnarsson, föddes 1855 i Väsby och levde till 1942. Hon var min mormors mor. Då jag föddes var gammelmormor Maria död, varför jag inte har några personliga minnen av henne. Jag hörde mycket berättas om henne. Hon hade alltid varit en duktig och arbetsam kvinna, men med ett hetsigt humör. Hon gifte sig med snickarmästare Oskar Kvistberg från Höganäs och fick fem barn. Två dog i späd ålder. Äldsta dottern Linnea blev min mormor. Linnea dog i Spanska sjukan 1919 och efterlämnade 2 små flickor, den ena var min mor. Maria blev en mycket viktig person för mor under hennes uppväxt.

Visste min mor något om Marias uppväxt på fattighuset eller att fadern blivit benådad och slapp undan arkubusering, men i stället fick 6 års straffarbete på "fästning"? Troligen inte, detta var väl inget Maria ville tala om, antar jag.

Vad hände med Gunnar Jönsson efter benådningen? Genom Landsarkivet i Lund har jag fått utdrag av fängelseanteckningarna.

Gunnar Jönsson ankom den 1 juli 1845 till Malmö Centralfängelse.

Gunnar Jönsson har rödbrunt hår, blå ögon, ovalt ansikte och är av ordinär kroppsbyggnad, 5 fot och 1 tum lång. Han är ogift.

Han har tidigare varit intagen som försvarslös (saknar laga försvar,dvs. bostad och fast tjänst och åläggs arbetstvång ex. vid correktionsanstalt eller kronoarbetskår) och förflyttades då till Carlskrona, där han begått ifrågavarande Subordinationsbrott. Efter undergången bestraffning vid 28 dagar på vatten och bröd dömd till 6 års allmänt arbete av Kungl. Maj:t den 30 april 1845.

Under de följande åren 1846-1851 finns det 7 anteckningar om fylleri och slagsmål för vilket han insattes i cell, från några dagar till 46 dagar som längst. Han visar sturskhet mot befäl och är i slagsmål med bedömningsmän.

I juni 1851 blir Gunnar Jönsson frigiven. Vid frigivningen undertecknar han med sin namnteckning, att han mottagit kläder till ett värde av 46.12, arbetsförtjänst 3.30, egna medel 8.33 samt ytterligare 3.85 vid frigivningen, summa 61.35 riksdaler. Han återvänder till sin hemsocken Väsby.

Jag hittar Gunnar Jönsson i vigselboken 1852 då han gifter sig med pigan Johanna Persdotter på Höganäs 35, Väsby. Johanna medför i boet oä dottern Oliva född 1847. Paret får 4 gemensamma barn, Jöns Peter f. 1853, Maria f. 1855 (min anmoder), Gustaf Edvard f. 1857 och hans dödfödda syster, Johannes f. 1859. Familjen flyttar runt och återfinns på olika adresser såsom Ornakärr 6, Väsby 13 och slutligen på Fattigstugan i Väsby från 1864. Gunnar Jönsson står som slaktare och torpare. Hustrun Johanna dör på fattighuset 1867 och Gunnar därstädes 1876.

Mina efterforskninger har öppnat många frågor om varför Gunnars liv blev som det blev.